sarasordiskrift

Jaa.. Nu var det sådär läne sedan igen, men varje gång jag känner för att skriva ett inlägg så dyker det bara upp en massa dumma tankar som jag egentligen inte vill dela med mig av till någon vilket resulterar i att det inte blir några inlägg.

En utav nackdelarna med detta är att alla mina inlägg handlar om samma sak. Skolan. Plugg. Stress. Inte konstigt att det känns meningslöst att skriva, för vem vill läsa om det?

Jag är stressad, har krav på mig själv som jag nu sen i augusti har bevisat för mig själv att ajg inte kan leva upp till, har panik över att jag inte klarar mig, är rädd för att jag kommer bli spärrad, att jag itne kommer klara de nästkommande tentorna, att jag kommer göra bort mig på praktiken. Jag hatar att jag jämför mig med andra, betyg, lidande, personligheter. Jag känner mig ganska trött på mig själv, förstår inte hur människor står ut med mig.
Ibland känner jag mig utanför, alla mina vänner verkar tycka bättre om andra än om mig. Just nu har jag inga bästa vänner. Isak är den enda jag kan öppna upp mitt hjärta för.

Jag är så stolt över mina vänner, är glad för deras skull. Men de gånger jag öppnar ögonen så ser jag att många är blinda.