sarasordiskrift

Jag har en tendens till att alltid sätta mig själv i situationer som jag mår dåligt utav. Och pågrund av att jag mår dåligt över det så sätter jag mig i fler jobbiga situationer. Att jag inbillar mig själv att jag känner mig utanför i gruppen med folk som jag umgås med, det är vardagsmat. Jag ler och är glad när jag umgås med dem, men när jag är själv så känner jag mig så fruktansvärt utanför, som om jag bara häftat mig fast i dem och tvingar dem att umgås med mig. Jag vet att det inte alltid är så, men ändå mår jag kasst över det.

En annan sak jag är så  fruktansvärt ARG över, det är att jag märkt att en människa som jag klassar som en utav mina bästa vänner LJUGER för mig!! Jag blir så förbannad! varför? Varför ljuga om sådana saker? Varför säga saker som du inte har en tanke på att hålla? faaan! Jag har försökt så många gånger att se till att vi får tillbaka kontakten men ajg ger upp nu.. Tror du inte att jag har ögon och öron? Det gör ont ****! Hur kan du när vi ses säga att jag fortfarande är en av dina bästa vänner? Hur kan du när vi ses säga att du vill att vi ska träffas mer? varför ljuger du för mig? Och varför, VARFÖR, undviker du mig?

Nej, jag orkar inte med dig mer. Vill du ha kontakt med mig så får du anstränga dig, om jag bryr mig, det får vi väl se.. Du har sårat mig...